Finsmakare?

En hög med bebisar vid dagens picknick i Strandbjörket.

Vi har börjat undra om det är en liten finsmakare vi fått, för det här med mat är han inte särskilt intresserad av, vår lille kille. Inte alls, faktiskt. Lite frukt, kex och majskrokar kan vi truga i honom men gröt, välling, hemlagad mat eller burkmat - nej tack. Vi har försökt på alla sätt och vis. Leka i honom mat, truga i honom mat, äta själva av hans mat, lura ner mat med lite fruktpuré längst ut på skeden... ja, jag tror inte det finns något knep vi inte provat. Men nej, det är bara mamma-mat som duger. Det har oroat mig lite, men jag har ändå tänkt att han får ta det i sin takt. Men i går när vi var på BVC visade det sig att han bara gått upp ca 300 g på två månader, och hans kurva går brant neråt. Vi blev beordrade att försöka dra ner på amningen, öka på maten och inte låta honom somna vid bröstet.

I går skrek han i säkert en halvtimme innan han till slut somnade. Så enkelt det hade varit att låta honom amma... usch, det gjorde ont i mammahjärtat. Nu kämpar vi med att ge honom all tänkbar mat vi kan komma på och dränker den i smör. Vi har slutat att mosa, och ger istället mat i bitar som han får pilla i sig själv, för det fungerar lite bättre. Det mest hamnar på golvet, kläderna, i ansiktet och håret men några bitar får han i sig i alla fall... Hoppas, hoppas nu att det ska gå bättre!

Som en klok mamma sa till mig: det är viktigare att han är pigg och glad och verkar må bra än att ha fina kurvor. Så försöker jag tänka nu. Men oroligt är det i alla fall.

Dagens höjdpunkt: Frank vinkade för första gången i dag!