Vår lille... grottmänniska?!

Nybadad bebis/grottmänniska

Här kommer en hälsning från sjukstugan! Inte nog med att Frank har snorat, Daniel har åkt på en riktig mancold och varit totalt däckad hela helgen och stannat hemma från jobbet i dag. Innesittarhelg med andra ord!

Jag har mest suttit med näsan i en bok (när tillfälle givits) som jag beställde för några dagar sedan, Harvey Karps "The happiest toddler on the block". Mycket intressant läsning! Han jämför småbarn med grottmänniskor och beskriver barnets första fyra år som en blixtsnabb resa genom människans förhistoriska utveckling från neanderthalare till rationell, resonabel och språkanvändande människa. Låter helknäppt, jag vet, men ju mer jag läser desto mer tycker jag att han har en poäng.

Han skriver att småbarn använder den högra hjärnhalvan (känslostyrd, impulsiv) mer än den vänstra (rationell, språkanvändande) och i ännu högre grad gäller detta när ett barn blir upprört. Så istället för att tala lugnt och rationellt med en skrikande tvärilsk småtting - vilket sällan fungerar bra - så ska man gå ner på "grottmänniskonivå". Tala "småbarnsspråk" och repetera korta meningar samt låta rösten spegla känslan som barnet känner, t ex ilska. Alltihop på ett kärleksfullt och respektfullt sätt. Om ett barn t ex får spel för att hon eller han inte får gå ut så kan man säga "Arg! Arg! Du är arg! Vill gå ut! Gå ut!" Det ska tydligen fånga barnets uppmärksamhet och få barnet att känna sig förstått och att det är okej att känna så. Sedan kan man förklara varför barnet inte får göra si eller så, distrahera eller trösta.

Ja, det är så långt jag har kommit i boken... Den har gett mig en del att tänka på och kan förhoppningsvis vara till hjälp de kommande åren!

I dag har vi tagit två sköna skogspromenader i det härliga höstvädret. Jag återupptäckte en promenadslinga som går genom lövskog och förbi golfbanan, fantastiskt fin! Jag får ta med mig kameran ut någon dag.

Lönngården

Det är så vackert på Lönngården, mitt föräldrahem, vid den här tiden när löven börjar skifta. Jag försöker att alltid ta en tur dit så här på hösten. Det lär vara ännu vackrare om någon vecka eller så, när det blir mer färg på löven men det var inte så tokigt i dag heller. Frank och jag har tillbringat dagen där, med hans mormor och morfar. Stackarn har åkt på sin första riktiga förkylning och har varit snorig och ynklig. De där höstförkylningarna alltså... I morgon skulle vi egentligen ha blivit bortbjudna, men de blev sjuka. Då tänkte vi åka till Skördefesten på Öland istället och så blir Frank sjuk. Typiskt! Det får bli mys hemma istället och pyssla om min lille sjukling!

Min mammas butik.

Inte varje dag Frank äter med så god aptit -
men så var det ju glass också. Är man förkyld så är man!

Äppelkaka

I går skördade vi det allra första äpplet från vårt träd. Vi firade med äppelkaka, Daniels favorit - "äppelkaka för män". Galet god och plättlätt att göra. Här kommer receptet:

Vispa 1 ägg och 2 dl socker. Blanda med 1 dl smält smör, 2 dl vetemjöl och 1 tsk bakpulver. Bred ut smeten i en smord och bröad form. Lägg 2-3 äpplen i klyftor ovanpå. Grädda i 175 grader i ca 40-50 minuter. Servera med en klick vaniljsås.

Frank 9 månader!

I dag har vi firat 9-månadersdagen i strålande vackert höstväder! Hösten visar sig verkligen från sin bästa sida i år. Det är kallt, men friskt och härligt och soligt. Vi har tagit två sköna promenader, lekt ute i trädgården och varit på lekplatsen. En härlig dag!

Pomp de ruinerad

I dag har jag varit på Pomp de lux-party, ett barnklädesparty alltså. En kompis från mammagruppen var värdinna, och bjöd på lyxig frukost. Pomp de lux är ett danskt märke med de finaste, mjukaste, ljuvligaste kläderna man kan tänka sig. Jag har undvikit att köpa kläder till hösten och vintern till Frank och garderoben börjar bli urväxt, så nu passade jag på att fylla på ordentligt och beställde både ytterkläder, byxor och tröjor och en ursöt pyjamas. Ett dyrt kalas blev det! Men skönt att ha det avklarat, det var liksom lättare att springa in i en butik när Frank nöjde sig med att ligga i vagnen, det är andra tider nu!

På bilden ser ni en cardigan och ett par byxor som jag köpte till Frank. Foto: Pomp de lux

Firad!

Nu har jag blivit ordentligt firad efter 30-årskalas med hela familjen (ja, nästan hela familjen. Det kommer ett gäng i morgon också). Mätt som en plätt, all disken är fixad och på presentbordet ligger det mycket fint... härlig känsla! :)

Höstinspirerad dukning.

Tårtan, grymt god! ;)

Mina favoritkillar!

I centrum för allas uppmärksamhet...

Mycket spännande med tårtan, tyckte barnen!

Många fina presenter blev det!

Frank smakar på bordsdekorationerna.

Happy birthday to me!

I går inträffade det, the big 30! Lite svårt har jag att ta in det, men vaddå - ålder är ju bara en siffra! Födelsedagen var fantastisk och fruktansvärd.

Den började bra, efter en dimmig morgon tittade solen fram och Frank och jag tog en lång promenad. Eftersom det ju faktiskt var min födelsedag stannade vi till vid konditoriet här i "byn" och tog en fika i solen.

Det var nästan sommarvärme och vi lekte en stund på gräsmattan nere vid sjön nedanför konditoriets uteservering. Jag tog några bilder och Frank kröp runt i gräset och lekte med gula små höstlöv. Han stoppade något i munnen, jag trodde det var ett löv men när jag tittade närmare såg jag att det var en svamp. Han hade flera små bitar i munnen som jag pillade ut. Efter en snabb googling tyckte jag mig se likheter med en "lömsk flugsvamp" och blev såklart totalt livrädd. Det blev många telefonsamtal till 1177, Giftinformationscentralen, Daniel och mamma, och efter en snabb promenad hem mejlade jag in en bild på svampbitarna till svampexperter på Giftinformationscentralen. Efter de längsta 20 minuterna i mitt liv fick vi beskedet - det var en ofarlig kremla! Vilken lättnad! Fast helt slappnade jag inte av förrän efter ett dygn (lömsk flugsvamp ger symptom efter 8-24 timmar).

 Resten av födelsedagen var toppen! Vi gick ut och åt på fantastiska Izakaya Moshi, en nyöppnad japansk restaurang i stan. Sedan tog vi en promenad utmed Växjösjön, åkte hem och hällde ut oss i soffan innan vi somnade gott och fick sova ovanligt bra!

Linslus

Nog för att han älskar kameran, men lättfotograferad är han inte precis, lille Frank! Hela tiden försöker han på olika sätt att norpa kameran från mamma, så det är ett fasligt jagande runt i huset när jag försöker fånga honom på bild. Så det blir mycket fågelperspektiv, på tillräckligt hög höjd för att kameran ska vara utom räckhåll - men gärna tillräckligt nära för att han ska bli motiverad att titta åt rätt håll... :)

I dag har vi en lugn och skön dag hemma, bara jag och Frank. Lek, bad, promenad och massa gos har det blivit och snart blir det besök på lekplatsen. Medan han sover passar jag på att fixa med en del kalasförberedelser till mitt 30-årskalas på lördag. Och att blogga...

Det går undan!

Knappt hade Frank hunnit testa sin lära gå-vagn förrän han nästan springer runt här i huset. Hjälp, mamma hinner inte med. Från noll intresse för vagnen till det här på bara några dagar... Hur fort får det gå egentligen?!

Stolt som en tupp är han i alla fall, lille knodden. Liksom sina föräldrar :)

På Leos

Idag har vi varit på Leos Lekland med mammagruppen. Tokroligt, tyckte Frank, som roade sig kungligt inne på småbarnsavdelningen. Han busade i bollhavet, åkte rutschkana (med mamma), klättrade och lekte med kompisarna. Extra bra var det att både vuxna och barn under ett år går in gratis, så det blev ett billigt nöje!

Hej, vad det går!

Frank har nyligen lärt sig att ta några steg med hjälp av sin lära-gå-vagn som hans snälla faster Tina köpt till honom. Jag misstänker att han kommer tillbringa en hel del tid framöver med att träna på detta... :) Å, det går verkligen tok-fort just nu. Å ena sidan blir man galet stolt när han lär sig nya saker, men måste det gå så fort! Kan han inte bara vara vår lille bebis ett tag till...